Författare: Kathryn Stockett
Originaltitel: The Help
Förlag: Månpocket
Antal sidor: 479 sidor
Språk: Svenska
(utläst 4 november 2011)
Beskrivning från Bokus:
Oförglömlig roman om tre starka kvinnor i sextiotalets Södern
När societetsflickan Skeeter återvänder till hemstaden Jackson i Mississippi efter avslutade universitetsstudier, faller hon tillbaka i sitt gamla liv med bridgespel, tennis och välgörenhetsbaler. Men något hos henne har förändrats; hon vill mer och ser nu annorlunda på tillvaron. Hon drömmer om att bli författare och får så småningom ett jobb på lokaltidningen.
Genom sitt arbete får hon kontakt med den svarta hemhjälpen Aibileen, som har förlorat sin ende son men uppfostrat och älskat sjutton vita barn. Deras möte blir början på en udda och också farlig vänskap.
Tillsammans med en annan svart hemhjälp - den egensinniga och smarta Minny - bestämmer sig Skeeter och Aibileen för att skriva en bok som skildrar verkligheten i staden som de kallar Niceville. De skriver om hur de svarta har förnedrats och diskriminerats. Men också om deras drömmar, längtan och hopp. Arbetet med boken kommer att förändra deras liv för all framtid.
Provläs på Bokus hemsida!
Kommentarer:
Detta var den andra boken som jag läst till min bokcirkel och att läsa för den kändes extra roligt då jag visste att jag skulle få diskutera den med andra sen när den var utläst =).
Boken handlar som de flesta vet om hemhjälp så det blir därför en del om städning, barnpassning och hemarbete men det blir aldrig tråkigt, det händer tillräckligt mycket runt om kring att jag inte blir uttråkad. Inga tråkiga långa beskrivningar som jag hatar, utan precis lagom så att man får en tydlig bild i huvudet av vad som händer. Så som bra böcker sugs jag verkligen in, jag är med när de passar barnen, när de går runt och donar och tjuvlyssnar på sina arbetsgivare. Det blir spännande och intressant på ett mysigt sätt.
Men också hemskt förstås, jag har så otroligt svårt att förstå att detta bara var femtio år sedan. När jag läser känns det snarare som 1800talet. Inte bara för deras värderingar utan när de pratar om vilka kläder de har på sig och allt runt om kring. Märke att jag verkligen är dåligt allmänbildad. Vi diskuterade detta i bokcirkeln och det slog mig hur lite jag visste om skillnaderna på de mer gammalmodiga södra USA och de mer moderna storstäderna. För när jag tänker 60-tal tänker jag alla galna färger och de knasiga modet, Hollywood-modet som de kallade det i boken. Inte tänkte jag på att det kunde vara ett annat mode längre ner i landet.
Men den största delen och den viktigaste delen i boken är såklart inte klädmodet, det var bara något jag också la märkte till, det stora i boken är såklart hur hemskt de behandlade och såg på svarta då. Helt galet att de kunde ha det så där. En av de scener som grep tag i mig värst var scenen när en av tjejerna (har nu glömt vem det var dock) tror det kanske var Aibileen precis i början av boken, där hon skulle berätta sin historia men var så rädd att hon kräktes. Jag har aldrig känt en sådan rädsla och det är jag väldigt tacksam för.
Förutom de tre härliga huvudkaraktärerna var Cecilia en biroll som jag verkligen gillade och tyckte så himla mycket synd om. Såklart var det ännu hemskare för många av de andra i boken, men hon var den enda jag egentligen kunde känna igen mig i, att vara utfryst och mobbad som hon var är verkligen inte kul. Inte för att det någonsin varit så hemskt för mig, men kunde iallafall känna igen mig i vissa delar.
Något som jag däremot inte gillade med boken och störde mig lite på var deras eviga Coca Cola drickande, kändes ibland som en enda lång reklamfilm... var det bara jag eller var det någon mer som tänkte på detta?
Reagerade också på den delen i boken där de diskuterade vad boken skulle heta. När de skulle korta ner den långa titeln de hade kommit på, vilket blev väldigt knasigt med översättningen då originaltiteln ju är "the Help" medan svenska titeln är Niceville blev lite roligt där ^^.
Många kan ju inte heller ha missat att boken nu är filmatiserad och går på bio. Tyvärr har den dock slutat gå här i Lund så vi i bokcirkeln blev mycket besvikna då vi hade tänkt se den efter mötet. Nu får jag väl hyra den när den kommer ut på dvd istället, eller kanske se den i Stockholm om den fortfarande går där =). På tal om filmen tycker jag att det är helknasigt att Emma Stone (som jag förövrigt har en lite girlcrush på) spelar Skeeter, det passar ju inte alls, Emma är ju inte så lång och hon är ju galet söt. Men jag får återkomma hur jag tyckte det fungerade efter att jag har sett filmen.
-Uppdatering: Tyckte hon passade ganska bra ändå =).
Är så många som redan skrivit om boken och jag ligger verkligen efter med mina recensioner så blir lite kortare recension av mig men som avslutning kan jag bara säga LÄS! Verkligen intressant och lättläst historia som väcker många känslor =).
Recensioner från andra bloggar:
Känns som om typ alla har läst boken, så jag tar bara några av de första jag hittade =).
Boknea, Beroende av böcker, Beas bokhylla, Nellons bokblogg , En bokcirkel för alla, Pocketblogg, BokNea.
Andra omslag/utgåvor:
På svenska har jag bara sett de omslaget jag har men sen finns den så klart i olika format som inbundet, kartong, cd, mp3 etc. Men på engelska finns det lite mer varianter:
Det första två omslagen som verkar vara typ samma bara lite olika färgton tycker jag är fint men känns mer som någon bok som utspelar sig i typ Marocko eller liknande. Den tredje är bara tråkigt och de fjärde är helt okey, visar iallafall vad boken handlar om. Femte är film-omslaget men den tycker jag är tråkig gillar inte färgerna :P.
Nä det svenska omslaget vinner nog ändå i mina ögon =)
Hej,
SvaraRaderajag gillade också den här boken. Framför allt de olika karaktärerna, bara för att de var "hjältinnor" var det inte så lätt att gilla allihop rakt av, precis som i livet på riktigt.
Att de dricker Coca Cola hänger väl mer samman med att det var en billig dryck, som var lätt att få tag på. Kolla bara på oss vanliga människor i dag, hur många av oss har inte lite skamkänslor över alla Ramlösa o andra vattenflaskor vi köpt, bara för att det var lätt att få tag på?? hilsen Carina född -64