tisdag 31 maj 2011

Månadsrapport: Maj 2011

Läst Maj 2011:
17. Sarahs nyckel - Tatiana de Rosnay (7)
16. Box 21 - Roslund & Hellström (6)
15. De ickesynliga - Fredrik Härén (6)
14. Själens osaliga längtan - Audrey Niffenegger (8)
13. Psykopaten - Dean Koontz (6)
12. Skeppsbrott - Dan Rhodes (8) (fast läste klart större delen 2010)
11. Medicinen - Hans Koppel (4)
10. Extremely loud & incredibly close - Jonathan Safran Foer (7)
9. Nattens barn - Traci Lords
8. Dimman - Stephen King (7)
7. Skulduggery Pleasant av Derek Landy (6)
(Neverwhere) läste bara halva boken

Totalt antal lästa böcker: 11 st
Engelska böcker: 2 st (eller 3 om man räknar neverwhere..)
Svenska böcker: 9 st

Snittbetyg: 6.5


Månadens favorit: Själens osaliga längtan
Månades besvikelse: De ickesynliga och Medicinen
Månades oväntade: Sarahs nyckel


Sammanfattningsvis:

Är jag mycket nöjd över antalet lästa böcker, 11st är ett stort hopp från aprils 3st men som nystartad bokbloggerska är det kanske inte så konstigt. Har verkligen fått upp läslusten igen, vilket är underbart, hoppas det håller resten av året!

Mindre nöjd med kvaliteten av böckerna dock, bara två stycken 8or (varav jag bara läste de sista sidorna i den ena i år och resten 2010). Har verkligen haft många sega böcker som jag tagit mig igenom, får börja lära mig vilka jag ska ge upp istället.
Har så många böcker jag vill läsa, så det är dumt att slösa tid på böcker man då inte fastnar för, utan bara fastnar i :P.

Hade också gärna läst mer engelska böcker men lathet, feghet och snålhet (svenska pocket är ju sååå billiga på adlibris) gjorde att det blev mer svenska böcker denna månad.

fredag 27 maj 2011

Sarahs nyckel

Titel: Sarahs nyckel
Författare: Tatiana de Rosnay
Originaltitel: Sarah's Key
Förlag: Bazar Förlag
Antal sidor: 388
Språk: Svenska

(utläst maj 27 2011)

Beskrivning från Adlibris:

Paris 1942. Sarah, en 10-årig judisk flicka, gömmer sin yngre bror i garderoben strax innan familjen brutalt arresteras av den franska polisen i den beryktade hopsamlingen av judiska familjer VeldHiv. Hon låser garderobsdörren och stoppar nyckeln i fickan, övertygad om att hon ska komma tillbaka om några timmar. Men timmarna blir till dygn och Sarahs desperation växer.

Paris 2002. inför 60-årsdagen av VeldHiv, ombeds Julia Jarmond att skriva en artikel om denna svarta dag i Frankrikes historia. Under sitt sökande efter uppgifter snubblar hon över Sarahs nedtystade familjehistoria. Julia känner sig manad att skriva om flickans öde, och under sina efterforskningar av det förflutna börjar hon ifrågasätta sitt eget liv.

Sarahs Nyckel lyfter fram de tabun och den tystnad som omger en skamfläckad händelse i Frankrikes historia, samtidigt som den skildrar en modern kvinnas liv i dagens Frankrike och USA. Tatiana de Rosnay har skrivit en varm och inkännande roman om utanförskap, hemlängtan, skuld och familjeband, men också om människans inre styrka och hur viktigt det är att inte glömma det som varit.



Kommentarer:
Detta är en bok jag troligen aldrig hade läst om det inte hade varit för bokbytardagen då jag bytte den här boken med min kompis Carro. Har normalt inte varit intresserad av att läsa böcker från andra världskriget, att läsa om krig har aldrig varit något av intresse för min del. Brukar heller inte speciellt ofta läsa böcker med tunga ämnen. Att läsa böcker för mig är ett fritidsnöje, där man kan komma bort från vardagen och få leva i ett annat spännande liv/värld i några timmar. Råkar bara ha blivit så att många av de senaste böckerna jag har läst haft sorliga ämnen, så nästa beställning från adlibris måste innehålla mer glada böcker känner jag.
Men då jag var trött på att läsa deckare och fantasy kände jag att jag behövde något annat och tog denna. Vilket visade sig vara ett bra val, gillade den här boken och kände att den gav mig något.
Så om boken: i första halvan av boken växlar boken med att man i ett kapitel får läsa om Sarah under kriget och sedan av ett kapitel om Julia (journalisten) i nutid. Är inte ensam om att känna att boken tappar lite av sin gnista när Sarahs historia tar slut (efter lite mer än halva boken). Julias historia fastnar jag också för, men inte lika starkt och stör mig på hennes man men ska inte komma med några spoilers så skippar den diskussionen. Gillar början av boken när de olika historierna vävs samman så fint men det gör inte andra halvan av boken dålig, bara inte lika bra.
Känns bra att de flesta i Sverige inte har missat de hemska historierna från andra världskriget, de ska som boken säger inte glömmas. Nämnde att det inte är mitt starkaste intresse men med det menar jag inte att jag inte berörs av hur vansinnigt hela händelsen är. Hur kan man göra så? Hur kan folk gå med på det och låta det hända? Känns så otroligt ofattbart att något så hemskt kunnat ske och en svår fråga är - Skulle det kunna hända igen idag? Förhoppningsvis inte men det är bara att titta på hur mycket hemska saker som händer i världen som vi oftast bara blundar åt. Känns så hjälplöst att man inte kan stoppa alla tusentals hemskheter som vi människor gör mot varandra, mot naturen, mot djuren. Blir så matt att jag knappt gör något alls….
För något mer lättsamt, i de första kapitlena av boken störde jag mig på orden ”parisiska”, ”parisarna” etc då jag i mitt huvud uttalade orden med ett långt ”a” och inte fattade vad det betydde :P Tills det slog mig att det var Paris och folk som bodde i Paris som hon beskrev. Vad dum jag kände mig men kul nu i efterhand.
Blir också hemskt sugen på att göra släktforskning om min egen släckt. Slog mig hur lite jag vet och hur pinsamt det känns. Skäms över att jag inte brytt mig mer och inte tagit reda på mer om mina far- och morföräldrar och deras barndom (morföräldrarna lever än så dem kan jag fråga när jag hälsar på dem i sommar). Har i alla fall fått veta mer om min fars uppväxt sedan jag träffade min pojkvän som visade sig ha bott på samma plats som min pappa bodde när han var liten och det tycker jag är väldigt intressant.

tisdag 24 maj 2011

Feel-good boktips önskas ;)!!

Nä efter så många böcker som har varit besvikelser och efter en jobbig bok om trafficking så behöver jag något roligare, något man blir glad av, något man känner att ”Jo men titta människor kan ju vara riktigt härliga ändå!” .

Så TIPSA mig nu! Tipsa på om era favorit feel-good böcker, böcker där människor är snälla eller helt enkelt en bok som ni skrattade högt åt, jag behöver piggas upp!

Ge mig nu något kul att läsa i sommar! =)


Box 21

Titel: Box 21
Författare: Roslund & Hellström
Antal sidor: 401
Språk: Svenska

(utläst 23 maj 2011)

Beskrivning från Adlibris:

En kvinna hittas med trettiofem piskrapp över ryggen i en lägenhet med elektroniska lås. En man blandar tvättmedel och amfetamin medan vener fräts sönder. Snart ska en av dem åka nerför trappan i rullstol, med ansiktet in i en vägg. Den andra ska ta hissen ner till bårhuset, peka med en pistol, ta döda och levande som gisslan.

Kriminalkommissarie Ewert Grens och kriminalinspektör Sven Sundkvist leder plötsligt två olika brottsutredningar från en operationssal på akutintaget.

Har döda människor rätt att tala?

När ett brottsoffer blir en brottsling, är hon då god eller ond?

Box 21 är en stark kriminalroman som skildrar en mörk sida av samhället. Om handeln med liv som pågår här och nu. Om hur offer blir gärningsmän och om hur vänskap inte alltid är vad man tror. Och om box 21 som gömmer två unga kvinnors liv.


Kommentarer:


Läste ut den här igår morse, hann inte och kunde inte skriva om den då. Kunde inte för att jag var för arg, hann inte för att jag skulle iväg och plugga.
Verkar som om jag är en av få som inte älskar den här boken. Minns att den låg högt upp på boktopplistor hos tex pocketshop och adlibris men det är inte för att jag är besviken som jag är arg, utan för att karaktärerna i boken gör mig så gruvligt förbannad. Tror inte jag kan fortsätta läsa något mer av Roslund och Hellström. Efter den här boken har jag ingen respekt kvar för kriminalkommisarierna /poliserna i boken (lite spoiler men jag hoppas inte för mycket).
Trafficking är ett starkt ämne och ger starka känslor. Bättre att man blir förbannad på en bok och inte gömmer den, än att den är för lycklig (och på så sätt för orealistisk) så ämnet glöms. På så sätt är det väl bra men jag är trött på att vara så bitter, trött på att jag har börjat hata mänskligheten.
Denna bok gör inte direkt att de känslorna blir mindre.
Som deckarroman är boken helt okey, inte den mest spännande deckare jag läst men inte heller den dåligaste. Läste ut den på en dag, så plus för att den i alla fall inte är seg!
Inge vidare till recension kanske, men diskuterar gärna den här boken om någon som har läst den vill dela med sig av sina tankar ;)




söndag 22 maj 2011

De ickesynliga av Fredrik Härén

Titel: De ickesynliga
Författare: Fredrik Härén
Antal sidor: 315
Språk: Svenska

(utläst maj 22 2011)

Beskrivning från Adlibris:

Precis som vissa hemligheter måste förbli hemliga måste vissa berättelser berättas. Det är dags för historien om de ickesynliga:
"Det finns en okänd människoart som lever mitt ibland oss. Människor av kött och blod, precis som vi, men de har snövit hud och vitt hår och deras cellstruktur gör att ljuset bryts mot deras kroppar, och därför kan våra ögon inte se dem. Men vi kan märka dem ibland, när de råkar komma för nära oss. Känslan av att det finns någon annan i rummet, trots att vi vet att vi är ensamma."
Gjorde hon rätt när hon släppte in den okände mannen i sin lägenhet? Det han berättade lät som rena fantasierna.
När journaliststudenten Alexandra intervjuar barn om deras låtsasvänner börjar underliga saker hända. Barnen beskriver vita människor som finns i deras närhet och som föräldrarna inte kan se. En teckning gjord av en mentalpatient visar en känd men ändå märklig värld, som både skrämmer och lockar henne.

Kommentarer:

Har nog aldrig läst en bok med så många frågor, med så många rader som slutar med ett frågetecken och där meningen efter inte följs av ett svar. Boken är så som många andra bokbloggare pointerat en mycket filosofisk bok men det behöver såklart inte vara något negativt, beror på vad man är sugen på att läsa.

Jag är glad att jag läste många recensioner av boken innan jag läste den själv, så att jag blev mer förberedd på vad jag skulle läsa. När jag tävlade om boken förväntade jag mig en helt annan bok, men nu slapp jag bli lika besviken. Hade nog hellre velat ha boken jag förväntade mig som jag trodde skulle vara en vanlig spännande fantasy men de här blev istället en mycket intressant och annorlunda läsupplevelse.

Kändes som att läsa en skolbok eller en faktabok dock en mycket fängslande och rolig sådan. Tänk om alla läroböcker kunde skrivas så här! Vad lätt jag skulle haft i skolan när jag var liten då. Känns som om författaren vill trycka in så mycket som möjligt av sin livsfilosofi. Vilket gör att det delvis blir en mycket tänkvärt och intressant läsning men hade kunnat tonas ner en hel del, det blev helt enkelt för mycket av det ”goda”.

Jag är fascinerad men också besviken på hur de ickesynliga beskrivs som ett bisamhälle med en drottning och hennes arbetare. Spännande idée men hade tänkt mig mer ”vanliga” människor i ett vanligt samhälle fast där de hade fötts osynliga, hade jag själv tyckt var mer intressant, men smaken är ju som baken :P.

Måste också påpeka hur fin boken är, fin glansig framsida med en härlig grön färg. Varje kapitel börjar med ett mysigt citat och boken växlar med att vara skriven på vita sidor när man följer Alex och de ”vanliga” karaktärerna och byter sedan till svarta sidor med vit text när man följer de ”icke synliga”. Har inte läst eller ägt en inbunden bok förutom Harry Potter böckerna på flera år och är fortfarande ett större fan av pocketböcker som är mindre, lättare och billigare. Jag vill kunna packa med mig en bok i handväskan vart jag än går och det blir lite knepigt med en stor otymplig inbunden bok men fina är de ju.


(Blev en längre recension, märker att jag stegvis inte håller det jag lovade, att detta skulle vara en blogg med korta recensioner men men :P)

En bok som inte får toppbetyg men som gick snabbt att läsa vilket var skönt då läsandet stannade upp när jag började läsa En vampyrs bekännelser som är så som thecuriouscaseofthebooks nämnde i en kommentar rätt seg i början.

Betyg 6, står enligt min betyglista (Uppdatering: enligt GAMLA betygskalan) för böcker jag tycker är läsvärd men som jag troligen inte kommer komma ihåg. Vilket är lite missvisande när jag betygsätter denna bok för jag tror ändå jag kommer komma ihåg den här historien och ha några av funderingarna boken ställde kvar i tankarna, men mer än en sexa blir det tyvärr inte. Läsvärd med betoning på att den verkligen är läsvärd men inte mer än så.

Kan ändå känna hur boken kryper in på en, sitter och märker hur jag kollar runt omkring mig när jag sitter här ensam och skriver och funderar om jag verkligen är ensam… Läskig tanke att det kan finnas något osynlig som ser allt man gör.


Bästa namnet på en skräckfilmsblogg?

Min syster har skapat sig en skräckfilmsblogg:

Comedy is for pussies

Måste bara säga att hon fick till ett väldigt roligt namn på bloggen. Tycker ni inte? ^^


tisdag 17 maj 2011

Själens osaliga längtan av Audrey Niffenegger

Titel: Själens osaliga längtan
Författare: Audrey Niffenegger
Originaltitel: Her Fearful Symmetry
Förlag: Bonnier Pocket
Antal sidor: 434
Språk: Svenska
(utläst maj 17 2011)

Beskrivning från Adlibris:

När Elspeth Noblin dör av cancer skänker hon alla sina tillhörigheter och sin vackra lägenhet till sina systerdöttrar, enäggstvillingarna Julia och Valentina. Mycket snart får de kontakt med de besynnerliga grannarna i det gamla huset - från den trevlige korsordsskaparen med tvångssyndrom som bor ovanför dem till mosterns mystiske älskare som lever i våningen under. Men den som påverkar tvillingarna mest är deras döda moster. Hon tycks varken vilja lämna lägenheten eller flickornas liv i fred.


Kommentarer:
Vet inte var jag ska börja, är så omtumlad efter att ha läst denna bok. Så bra och så sorglig och så spännande. En bok jag inte vet vad jag ska skriva att den har för genre: skönlitteratur med en tvist av fantasy kanske?

Svårt att inte avslöja för mycket, vill diskutera allt, alla karaktärer och känslorna jag får av att läsa denna bok. Men eftersom jag inte är så duktig på att formulera mig och inte vill förstöra med en dåligt skriven recension så ska jag som vanligt fatta mig kort :P. ( Kommer kanske skriva en längre recension någon annan gång, känns som om den här boken förtjänar det men blir inte idag)

Älskar den här boken, den griper tag i en och äntligen har jag hittat en bok som jag sugs in i. Inte en bok som jag kollar hur många sidor det är kvar för att jag vill att den ska ta slut, utan för att jag hoppas att den inte ska det. Det märks att det är en bra bok om det känns som man är med på riktigt, där det känns som att man kliver in i deras värld och är där med dem. Så nu när boken är slut känns det så tomt. Kommer inte avslöja slutet men måste bara få säga Varför? Intressant slut men nej ville nog inte att det skulle sluta så...

Sedan vill jag bara krama Julia, varför behandlar ni alla henne så. Utfryst, den bortglömde tvillingen, dumma Valentina, jag förstår dig men ändå.. suck



söndag 15 maj 2011

Psykopaten

Titel: Psykopaten
Författare: Dean Koontz
Originaltitel: Intensity
Antal sidor: 362
Språk: Svenska

(utläst maj 15 2011)

Beskrivning från Adlibris:

Edgler Foreman Vess hela varelse präglas av intensitet. När en tanke dyker upp i hans psykopatiska hjärna måste den förverkligas omedelbart på minuten. Som till exempel när han fick för sig att de båda servicemännen på bensinmacken skulle göra sig bra som lik. Ett par minuter senare var de ihjälskjutna. Hemma i källaren har han Ariel. Hon är 16 år och vacker som en porlinsdocka. En dag ska hon bli hans. För henne visar han polaroidbilder av sina offer, när han varit på utflykt med sin husbil. Chyna Shephard är den enda som vet om att Ariel finns och är i livet och att hon sitter inspärrad i Vess källare. Med livet som insats följer hon efter Vess efter hans bestialiska slakt av familjen Tempelton. Det blir ett dygn av outsäglig fasa och skräck.


Kommentarer:

Börjar med att säga att detta ännu en gång var en besvikelse och inte den historia som jag hade väntat mig (får sluta ha så höga förväntningar och tankar innan jag läser en bok…) men för att säga något positivt var den gryyymt spännande i de första kapitlena. Trodde verkligen att jag äntligen hittat en deckare som redan från sida ett var dödligt spännande. Även de sista kapitlena hade jag svårt att andas och mitt hjärta bakade fort, så varför är jag besviken?

Vet som vanligt inte varför jag inte fastnade, vet inte varför jag bara tänkte på annat när jag läste, varför jag inte satt mig in i boken och varför jag bara ville att boken skulle ta slut. För den var inte händelselös i mitten, det var bara inte lika spännande som början av boken och det var helt enkelt inget jag fastnade för.

Ville verkligen inte ha ännu en halvt oläst bok, så jag är glad att jag fortsatte och den blev ju hemskt spännande igen på slutet.

Det var svårt att sätta ett betyg, men eftersom den egentligen inte vad dålig, bara inget för mig blir det en 6a. Funderade på att inte ge något betyg alls, men en 6a känns nog ganska rimligt.




Har jag hittat den?


Har börjat läsa "Själens osaliga längtan" av Audrey Niffenegger och märker att jag medan jag läser har ett stort leende på läpparna. Har jag hittat boken som kommer ge mig hoppet tillbaka på underbara böcker? Känns så iallafall =) Håll tummarna för att jag inte ännu en gång kommer bli besviken, den börjar ju så bra, svårt att släppa den och kommer inte bli förvånad om det slutar med att hela denna lediga söndag går åt att fortsätta läsa den.

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...