söndag 12 augusti 2012

Erebos av Ursula Poznanski

Titel: Erebos
Författare: Ursula Poznanski   
Originaltitel: Erebos
Antal sidor: 422 sidor
Språk: Svenska
Rec-ex: Ja, från Opal.

(utläst 16 juli 2012)

Beskrivning från Adlibris:

Erebos är ett dataspel som sprids i en skola i London. Det är stort hemlighetsmakeri kring spelet som utövar stor makt över sina spelare. Eleverna fastnar lätt i spelet, spelar nätterna igenom och försummar skola och andra aktiviteter. Det fascinerande är att spelet personligen verkar känna sina spelare, det interagerar med dem, det ger dem uppdrag att utföra inte bara i spelets värld utan även i realiteten. 16-årige Nick är en av spelarna, även han får olika uppdrag som han inte riktigt förstår varför han ska utföra, men han gör det för att avancera i spelet. Några personer som inte spelar Erebos uppfattar spelet som farligt försöker förstå vad som ligger bakom spelet och försöker även stoppa det. Men Erebos har stor makt.
SV: Danskt band: [Adlibris][Bokus], ENG: Inbunden: [Adlibris][Bokus] Häftad: [Adlibris][Adlibris][Bokus][Bokus], TYSK: Pocket: [Adlibris][Bokus] CD-bok: [Adlibris][Bokus]

Kommentarer:

Åh denna bok hade jag sett fram emot, tyckte tanken med ett "elakt" datorspel som lockar ungdomar att göra hemska saker var väldigt intressant. Vilket det var men fick inte helt den bok jag hade förväntat mig. Av någon konstigt anledning tänkte jag mig ett mer abstrakt spel, typ mer textbaserat, fråga mig inte varför jag fick för mig det... Trodde att det skulle vara beroendeframkallande för att de var spännande och hemligt mer än att det var "world of warcraft/öka level" spännande.

Tyckte väldigt mycket om de delarna där han spelade, iallafall i början. De var spännande att se vad det skulle var för ett spel. Samtidigt som huvudkaraktären var nyfiken och fick redan på det fick jag som läsare det med. Att läsa om när han spelade var som att läsa vanlig fantasy fast med en twist.  I början var det riktigt intressant men sen tröttnade jag på det om jag ska vara ärlig, då längtade jag istället till delarna där han var i skolan. Så mitten av boken där Nick är helt uppslukad av spelet var nog minst intressant. Men sista delen av boken utspelade sig mycket i vardagen och så och då blev det mycket mer spännande.

Men något annat jag störde mig på var hur pass overkligt allt var, de här spelet är på tok för avancerat för att få plats på en cd-skiva. Sen var Nick en rätt dryg och kaxig karaktär som jag inte uppskattade att läsa om så speciellt mycket. Men kul iallafall att läsa från en killes synvinkel för en gångs skull och han blev faktiskt en aning bättre till slutet.

Slutligen måste jag självklart även säga nåt om omslaget. Gillar att det har en sliten look, att det är slitet på på låtsats på kanterna och så. Gillar också att de ändå är ett någorlunda originellt omslag, inte världens snyggaste kanske men får en att bli lite nyfiken.

Är ni nyfikna har boken en hemsida som även verkar vara ett uppdragsspel. Kika in på den här!


Sammanfattning:  

Absolut läsvärd bok men gillade den inte lika mycket som jag hade hoppats tyvärr.

Recensioner från andra bloggar: 

Pocketlover, Bokhora, DN, Boktokig, Boktycke, Bokmärkt, Tonårsboken, Massor av ord, Boklisa.

Random tankar:

- Tycker alltid det är kul när de ska vara en ungdomsbok men att de använder uttryck som iallafall inte jag ser som speciellt ungdomliga :P. Typ "slå nån på käften" och "Minsann få se". Vilka säger så? Gör ni det?

- Början av spelet var ändå rätt segt, borde inte folk som inte gillar spel gett upp direkt då? Känns inte som att alla borde ha orkat lista ut vad som skulle göras, eller när han bara springer en lång bit. De hade nog inte alla pallat eller?

- Som nämnt kändes spelet lite för overkligt. Det ska tydligen ha superbra och otroligt verklighetstrogen grafik, men fick plats på EN cd-skiva.

- Att dela och bränna cd-skivor känns för övrigt rätt så gammaldags. Om de nu fick plats på en cd kan de inte typ flytta över det på en usb-sticka då eller nåt?

- Och att de frågar om de har egen dator hemma. Jag är kanske naiv som pluggar Datateknik och tillbringar all min tid med datanördar med -Hallå året är 2012 nu! Har inte de flesta det? Har visserligen haft egen dator sen jag var typ 5 år, så jo jag är nog fel person att kritisera kanske.

3 kommentarer :

  1. Svar: Ja, det är verkligen coolt! Jag skulle med vilja skriva så! :)

    SvaraRadera
  2. Det påminner mycket om storyn i Geim av Anders de la Motte, fast där är det vuxna.

    SvaraRadera

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...