Titel: Kapitulera omedelbart eller döFörfattare: Sanne Näsling
Förlag: Rabén & Sjögren
Antal sidor: 236
Språk: Svenska
(utläst 18 september 2011)
Beskrivning från Bokus:
Roligt, sorgligt, upproriskt och eget om den närmast symbiosartade vänskapen mellan Mary och Lovely, två femtonåringar som spränger den outhärdliga vardagen och bygger sin värld med våldsamma drömmar, nagellack och stulna låttexter.
Sanne Näslings roman dansar fram i småblommig krigsuniform, och hon skriver med ett alldeles eget språk som bultar som ett hjärta genom texten.
Folk i skolan säger att Lovely är sjuk i huvudet. Men Mary älskar henne över allt annat. För Mary och Lovely är livet ett krig mot en sorglig tillvaro. De är brådmoget intellektuella och barnsligt lekfulla. Tillsammans vet de att det alltid är bättre att dö än att kapitulera för det normalvidriga. Det är bara för dem som ger upp som döden blir livshotande.
Kontrasten mellan den grå tillvaron, med mammas meningslösa man Göran och alla idioter i högstadiehelvetet, och det färgsprakande livet med den storslagna Lovely skär som en skimrande reva genom Mary. Men ibland krockar världarna på smärtsamma sätt.
Kommentarer:
Varning är ni ute efter en bok men tydlig handling så kolla någon annan stans, men vill ni ha en annorlunda och mysig bok - läs denna =).
Denna bok är verkligen speciell, mitt tips är att provläsa den på Bokus hemsida innan ni köper den för det är ingen bok för alla. Den är väldigt annorlunda, de flesta kapitlen är bara en sida lång och det finns ingen direkt handling, man följer Mary och Lovely i random händelser och under random stunder där de kanske dricker te, kanske pratar med sin fantasibild av sin döda pappa, kanske är på fest eller kanske snacka om färgen på himlen etc
Den är fin men passar nog bäst att läsas i små doser, annars kan det lätt bli för mycket av det goda :P
Så svårt att veta vad jag ska säga om den här boken, lite en upplevelse man själv behöver uppleva för att förstå, men ska försöka förklara. Jag gillar språket i boken, det passar inte för alla böcker men för den här passar det utmärkt, här blandas engelska och svenska hej vilt och jag känner igenom mig så att jag skrattar åt det. Det råkar nämligen vara så att av någon konstig anledning snackar jag och min lillasyster alltid en massa engelska med varandra. Stört fånigt jag vet, men det bara blir så, vi tänker inte alltid på det, utan vi slänger in en massa engelska ord och uttryck hela tiden. Troligen för att vi båda är inne på dator och läser mycket på engelska och framför allt pga alla engelska tv-serier vi kollar på, många uttryck är helt enkelt coolare och bättre på engelska än på svenska. Märker att om jag ska tänka en konversation i mitt huvud så blir det ofta på engelska, låter coolare helt enkelt :P
Och boken får till känslan av att vara tonåring, känner ingen mig på många punkter, gillar också att de har döpt Lovelys ångest, det tyckte jag var sött! Men tycker så synd om mamman, mitt hjärta skulle krossas om jag hade en sån tonårsdotter, men kanske hör till när man har barn i tonåren att de krossar ens hjärta ibland.
Lite citat från boken sid 43:
"Jag ligger inrullad i mitt täcke och pratar med Lovely i mobilen.
Hon säger att hennes panikångest är som en liten senig pensionär som aldrig ger sig. Ibland dyker den lilla pensionären upp och terroriserar henne. Vi döper pensionärsjäveln till Yngve.Han är en seg fuck.Yngve bor i Lovelys bröstkorg. När han hamrar med sin hårda metallkäpp och ylar och väser mellan klapprande löständer, då kan Lovely inte andas.Yngve smider alltid på ondskefulla planer och när som helst kan han hoppa fram och mucka bråk.Vi pratar tills mobilen bränner mot mitt öra."Hälsa Yngve", säger jag innan vi lägger på."Han kan inte hälsa tillbaka just nu", säger Lovely. "Yngve sitter och äter rotmos och stör sig på stavfel i tidningen.""Fabouless", säger jag. "Hälsa att det kan han fortsätta med."ett till från sidan 185:
"Jo", säger Lovely. "Det finns ett gammalt talesätt som säger så här: Underskatta aldrig den viktiga position...som intas av den...som håller in magen.... under ett ligg."och ännu ett till från sidan 187:
"Pappa skulle plocka upp en dröm och hålla den framför mig.
Han skulle säga: Den här? Måste du verkligen spara den här? Har du inte vuxit ur den?
Och jag skulle svara: Den är min!
Han skulle säga: Jag vet det, men är det för mycket begärt att du rensar upp lite?
Och jag skulle titta på honom, mycket strängt, och säga: Jag skulle vara väldigt försiktigt om jag var du. Jag har uppfunnit dig på nåder!"
Sist men inte minst måste jag säga hur söt boken är, har verkligen börjat digga kartong/inbundet, så mysigt och lyxigt. Den här har även en massa söta fjärilar på sidorna i mellan åt i boken, jätte sött och passande för denna flummiga men vackra bok.
Detta var ett recensions exemplar från rabén och sjögren, Tackar!
och lite tjatig om man läser för mycket åt gången men den är samtidigt mysig och snabbläst. Velade att ge den betyget "helt ok" men jag gillade den ju även om den är lite skum och jag är glad att jag har läst den =).
Recensioner från andra bloggar
Svd, DN, Bokhora, En bok om dagen, Dagens bok, Malin's blogg.
Åh, men jag äääääälskar den här boken. Helt klart en av årets bästa. Jag kan inte värja mig mot Mary o Lovey, de rätt in i hjärtat på mig och jag verkligen formligen bara älskar det här. INTE små doser! Är hela kakan fort, fort och överdosera. Jag kapitulerar omedelbart o dör.:)
SvaraRaderaMed tanke på att omslaget ger sken av att vara en ungdomschick-lit är det inget jag skulle ens ha bläddrat i normalt sett. Men efter att ha läst din recension har jag blivit riktigt nyfiken! Jag höll på att dö av skratt när jag läste citatet om Yngve t.ex. :-D
SvaraRadera