Minirec x 2: Jag ger dig solen / Livets outgrundliga mysterier

Två stycken underbara rec-ex från Gilla Böcker, älskade båda tack!! <3

Jag ger dig solen av Jandy Nelson

Svenska, 320 sidor. Utläst i mars 2015  Adlibris, Bokus

Minirecension:

Hur märker Miriam om hon läser en underbar bok? 

-> Hon läser alla ord, skippar eller hoppar inte över några. Vilket jag annars alltid gör för att jag är så stressad över alla böcker jag vill hinna läsa, sorglig men sant...

-> Hon är helt groggy när hon kommer upp ur boken och slutar läsa. Man sugs in så fullständigt att man inte riktigt fattar var man är när man lägger ifrån sig boken.

Ja detta var sååå fint skrivet, så himla galet mysig språk. Älskar hur Jandy uttrycker sig och vevar in fantasi-tankar och historian så fint <3. Bryr mig om karaktärerna som om de vore mina egna syskon.

Bland det finaste jag har läst på flera år! <3 

Random tankar och frågor:

Markera dold text för att läsa SPOILERS!

- Fattar inte om farmorns Bibel "bara" är ett anteckningsblock med citat och visdomsord eller en riktig Bibel? Fattade ni som läst?

- Riktigt långa kapitel, varje kapitel är som en novell in sig. Men detta är första gången jag inte bryr mig. Stannar där jag stannar och sugs in lika bra tillbaka ändå.

- Åh deras katastrof [är galne konstnärens katastrof med =  mammans död. Fattade det sådär lite lagom långt in i berättelsen =]]. 

- Tårar, tårar. Så mycket känslor! 

Livets outgrundliga mysterier av Benjamin Alire Sáenz

Svenska, 256 sidor. Utläst i februari 2015   Adlibris, Bokus

Minirecension:

Det här var också en riktig liten pärla! Inte lika bra som Jag ger dig solen, men väldigt bra! Hade inställningen att jag inte skulle gilla den här lika mycket som alla andra, eftersom jag är så van att bli besviken jämt. Speciellt när man alltid får så höga förväntningar av alla hypade och älskade böcker. Men den här berörde mig också. Tyckte den var väldigt fin.

Random tankar och frågor:

Markera dold text för att läsa SPOILERS!

- Så typiskt människor att tycka att djur måste ha en mening för att finnas... en mening för OSS då alltså, meningen för sig själva räcker inte. Fåglar finns inte för att lära oss om himlen, de är fint om de gör det, men deras mening är deras egen!

- Undra om de blir [kära :) = Yes de blev det woho, hade rätt]!

- Slog mig att jag såg på Aristotle som typ 10-12 år, inte som 15 :p. Han känns så pojkig.

- Blir lite tokig på honom, som inte vågar prata, inte vågar tänka till, inte vågar känna något, inte vågar lära känna sig själv.... men kanske var så när man var den åldern? Eller kanske extra mycket om man är tonårskille?

- Gråter av [olyckan, bryr mig om dem på riktigt. Fick panik att Dante hade dött! Tur att de klarade sig]!

- Slog mig när Dante sa att han kommer skriva att den utspelar sig på 80 talet... ;p Då är det ju en större grej att vara ifrån varandra i 6 månader, utan internet och mobiler!

- Åh så fint [slut <3 Grät för andra gången på mycket länge (förra gången var till Systras öde :P)].