Farsot av Charlie Higson
Svenska, 505 sidor, Fristående del 2. Utläst 27 december 2013Minirecension:
Först ut en lite ljummen zombieroman.Detta är del två i en serie (som dock är fristående men i samma värd som den första och utspelar sig efter). Själv hade jag inte läst ettan innan men det funkade ändå bra.Något jag däremot hade svårt för var att de var så himla många karaktärer i boken. Hade svårt att hänga med. Men i för sig dör ju galet många så de blir lite lättare sen :P Dock trist när man knappt känner något för dem som dör för att man får följa för många och hinner inte komma dem så nära. Visst är de vissa karaktärer som är mer "huvudroller" men blir ändå något stelt för mig.
Boken innehåller inte bara död utan mycket detaljerade beskrivningar av blod och inälvor etc (så som de ska va med zombiehistorier tycker jag) Äckligt men bra!
Hela boken kändes lite som en sämre variant av Gone typ. Konceptet är väldigt likt. Med att alla över 14 år drabbas och att de har ett ställe som heter FEZ med stora bokstäver, likt FAYZ i Gone. Tänker på samma problemen som uppstod där när alla vuxna är borta, vem tar då hand om alla bebisar/småbarn?Random likes:- Gillar det svarta mönstret runt kanterna i boken.- Gillar också att de har med ett stycke om youtube remixar ^^- Tycker de är lite kul att istället för att kalla dem zombies så kallas de "Lärarna" först. För de var ju lärarna som främst var zombies.Tack Bonniers Carlsen för Rec-exet!
This is Not a Test by Courtney Summers
Engelska, 326 sidor. Utläst 29 januari 2013Minirecension:
Hade lite svårt att hänga med i början om vad som hände och gillade tyvärr inte huvudkaraktären riktigt. Borde ha tyckt synd om henne som var deprimerad men brydde mig inte om henne, speciellt inte då hon redan ville dö, då blev inte spänningsscener lika spännande, dumt men så kände jag :(.
Hade förväntat mig mer efter allas hyllningar... är tyvärr väldigt besviken. Hade megahöga förväntingar och tyvärr når den inte dit.
Tyckte den var seg och fastnade inte helt enkelt.
Men helt okey var den nog ändå.
I dödsskuggans land av Alden Bell
Svenska, 253 sidor. Utläst 18 januari 2013Minirecension:
Stämmningen känndes äkta. Gillar att det är en zombieroman där det gått många år. När till och med huvurkärraktären har fötts i denna typ av sammhälle och inte fått sett hur det var innan. De var intressant och kändes lite nytt, är mer van att läsa/se när viruset precis bryter ut.
Har en ny favoritkaraktär nu efter jag fått läst om Temple. Väldigt impad av henne.
Första halvan älskade jag, var nära att bli en ny favoritbok! Tyvärr tyckte jag att andra halva blev anigngen för repetitiv men mycket bra ändå. Är glad att jag läste den på svenska, fick känslan av att den kanske hade lite svårare engelska.
Tycker det var trovärdigt att de hade skämt om zombiesarna. Har de funnits i världen så länge så har man ju lätt börjat skämta om dem. Tycker också att det är kul att de kallas köttsäckar/slempåsar. Snuskig och äcklig beskriving, ganska klockrent! Men tror dock ändå man hade kallat dem zombies då det ändå är ett så himla välkänt uttryck sen innan.
Alla författare vill ha sin egen twist men sanningen är ju att om det skulle bli en zombieapokalyps tror jag ändå de flesta bara skulle kalla dem zombies. Eller vad tror ni?
En sak jag inte gillar i böcker är när citat och dialoger inte är i citattecken, har Så svårt att veta när de säger nåt eller när de bara tänker nåt. Speicellt när allt blandas i samma stycke...
Riktigt bra och stark zombieroman, läs! Men inget för de känsligaste... starka och hemska scener finns med.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar