Impulse av Ellen Hopkins

Titel: Impulse
Författare: Ellen Hopkins
Förlag: Margaret K. McElderry Books
Antal sidor: 666 sidor 
(men skriven på vers så inte en tegelsten) 
Språk: Engelska
Serie: Ja del ett i en serie. Tvåan heter Perfect.
Rec-ex: Nej.

(utläst 14 juni 2012)

Beskrivning från Goodreads:

Sometimes you don't wake up. But if you happen to, you know things will never be the same. Three lives, three different paths to the same destination: Aspen Springs, a psychiatric hospital for those who have attempted the ultimate act -- suicide.

Vanessa is beautiful and smart, but her secrets keep her answering the call of the blade.

Tony, after suffering a painful childhood, can only find peace through pills.

And Conner, outwardly, has the perfect life. But dig a little deeper and find a boy who is in constant battle with his parents, his life, himself.

In one instant each of these young people decided enough was enough. They grabbed the blade, the bottle, the gun -- and tried to end it all. Now they have a second chance, and just maybe, with each other's help, they can find their way to a better life -- but only if they're strong and can fight the demons that brought them here in the first place.

Inbunden: [Adlibris][Adlibris][Bokus] Häftad: [Adlibris][Bokus][Amazon] CD-bok: [Adlibris]

Kommentarer:

Älskar älskar att läsa på vers, går så fort och är det bra skrivet som denna så ger det så mycket ändå. Miljöerna och karaktärerna syns i huvudet utan att behöva en massa onödigt ordbajs. Böcker på vers är inte som poesi som jag trodde förr utan kortare meningar och mindre text på varje sida, skivna i en viss takt kanske? Någon som vet reglerna?

En bok som behandlar svåra ämnen men som inte blir för tung, gillade karaktärerna och historien och vill verkligen läsa mer av Ellen. Boken innehåller ett triangeldrama men av någon anledning störde jag mig inte på detta. Kändes lite originellt och inte lika påtvingat som många andra såna. Men stör mig lite på hur Vanessa behandlar det, hon är lite för själviskt.

En mysig grej jag gillade med boken var att varje karaktär fick sin egna stil på utformningen av texten. Se bilder nedan (klicka för större bild). Blev mycket lättare att hålla koll vem av karaktärernas PoV man följde på de sättet.

Tony har den mest originella stilen. Som ni ser på bilden början varannan rad en bit in.

Conner har flera små stycken.

Vanessa har längre stycken.

Ska jag dock säga något negativt om boken så är det att den blev en aning seg på slutet. Hade kunnat vara lite kortare, vissa scener blir lite för utdragna. Men slutet var spännande och överlag gillar jag den verkligen.  Finns en fortsättning som följer Conners syster tror jag. Den ska jag nog läsa någon dag.

Sammanfattning:  

Riktigt bra bok skriven på vers, ska helt klart läsa så många böcker av Ellen som jag kommer åt! Har med denna fått en ny favoritförfattare! Något saknades för fullt betyg men gillade den verkligen.

Recensioner från andra bloggar: 

Har inte hittat någon annan...

Random tankar:

Lite spoilervaring: 

- Tonys karaktär var intressant, först var han gay sen inte gay. Men stör mig lite på att han "ändrar sig" för det känns som att författaren tänker "Nä men alla som är homo kan byta bara de hittar rätt person". Ehm nej, så funkar det inte. Men just Tony kanske var bi hela tiden och han har ju varit vilsen och de händer ju det med. Är inte alltid lätt eller säkert hur det är. I hans fall var detta ändå en möjlig utveckling. Hoppas bara inte författaren tror att alla kan ändra sig.

- HUR kan de på en självmordsklinik inte hålla bättre koll !? Folk kommer undan med att skära sig, inte äta sina piller etc. Borde de inte förstå att om en person är inlagd för att ha försökt ta sitt liv genom att skära sig att den personen kanske testar det igen då?

- Förstår inte heller tanken med att stänga in dem och isolera dem för att sedan bara kasta ut dem i verkligheten igen utan en försiktig startsträcka. De borde få komma tillbaka stegvis...