Författare: Johan Theorin
Förlag: Månpocket
Antal sidor: 396 sidor
Språk: Svenska
Serie: Fristående i Theorin Ölands serie.
(utläst 15 oktober 2011)
Beskrivning från Bokus:
En dimmig sensommardag i början av sjuttiotalet försvinner en liten pojke på norra Öland utan några som helst spår. I dagar och veckor letar familjen, polisen och frivilliga efter honom.
Mer än tjugo år senare får pojkens mor Julia ett oväntat samtal från sin far, sjökaptenen Gerlof Davidsson. Han har fått ett brev utan avsändare med posten. Brevet innehåller en liten pojkes sandal.
Julia återvänder motvilligt till barndomens ö och sin åldrige far. Först nu får hon höra talas om en mytomspunnen ölänning, Nils Kant, som en gång satte skräck i en hel bygd. Han är död och begraven sedan länge, långt innan Julias pojke försvann.
Ändå finns det de som har sett Nils Kant. Han sägs ibland vandra på det öländska allvaret i skymningen. I Skumtimmen.
Provläs på bokus hemsida!
Kommentarer:
Detta var en bok jag blev tipsad om när jag skulle köpa böcker att ha med mig till min Greklandsresa sommaren 2010. Anledningen till att jag inte läst ut den förens nu är att jag då precis hade läst Människohamn och då grundhistorien (försvunnet barn och skärgårdsmiljö) är väldigt likt blev jag bara uttråkad och uttjatad, tyckte inte ens bra om Människohamn. Dömt att misslyckats tyvärr.
Nu när jag läst klart Skumtimmen så märkte jag att de bara var lika i början av boken, sen är de helt olika så räds inte över det ;).
När jag sen tog tag och började läsa om denna bok igen så var det under min lästorka och förvånades därför när jag snabbt kom in i den och läste ca 60 sidor på ett naffs, underbart! Dock höll det inte i sig helt och emellan åt tyckte jag den var lite seg och skummade därför då och då för att komma vidare. Men ville ändå fortsätta läsa och ville veta hur allt slutade, den hade ändå något som höll mig kvar trots sina seg bitar.
Fanns även härliga delar, så som när Julia är dum och ska undersöka Kants mors gamla hus (tror jag det var) helt ensam. Grymt spännande och läskigt ^^. Så även om jag skummade igenom en del fanns den läskiga delar som gjorde att jag hade svårt att somna ensam om nätterna, fick rysningar och blev rädd av att min garderobsdörr var öppen etc. Dum bok att läsa när man nu bor ensam :P.
Tycker även att det är skönt att läsa en bok där karaktärerna inte är så dumma. Har annars stört mig på många andra deckarböcker (som tex i Askungar) där de inte kan lista ut saker som läsaren själv fattar direkt, dock tyckte jag att de ibland listade ut vissa saker lite väl snabbt i just Skumtimmen men man kan kanske inte få allt :P.
Sen har jag massa synpunkter på slutet, men tänkte inte spoila och diskutera dem här.
Så svåårt att ge betyg, för den var bra och helt klart läsvärd, men med sina lånsamma bitar och då jag skummade igenom en del så får den ändå bli lite lägre betyg tyvärr.
Recensioner från andra bloggar:
Eli läser och skriver, Pocketblogg, Boktradition, Boktoka, En bok om dagen, Helenas bokhylla.
Andra omslag/utgåvor:
Finns inga andra svenska omslag men finns som storpocket, ljudbok etc förstås.
Omslag från andra länder:
UK, US, Tyskland, Spanien, Finland. Gillar nog UK's bäst.
Usch för när det är en lång bok som man fått. Man känner sig lite skyldig för att man inte läser den - en bok som man faktiskt också själv önskat och frågat efter..
SvaraRaderaHåller tummarna för att det blir bättre!
Blev först väldigt förvirrad av kommentaren men sen kom jag ihåg att jag ju skrev om Angeologi och Pestens tid på din blogg :P
SvaraRadera